Tvärtemot min vishet i förra inlägget finns det ju dagar då man helt glömmer/inte förmår att vara tacksam, och gnället tar över totalt. Dagar då:
Jag vill röka limpa på limpa av gratiscigaretter som är helt oskadliga men ändå innehåller nikotin.
Jag vill äta socker, kaloribomber och fett som inte heller skadar hälsan och som man blir smal och snygg av.
Jag vill ligga sked under täcket med min älskade i en vecka i streck och ändå få betalt i mängder.
Jag vill vara snuskigt rik ... utan att ha lyft ett finger.
Jag vill att allt ska vara lätt, att inget enda moln fanns på min annars blåa himmel.
Jag önskar att jag inte gjorde dumma saker. Och att ingen/inget kunde göra mig ledsen någonsin.
Jag skulle träna, laga massor med god nyttig mat, gå på massor av fester och sociala tillställningar, leka i timmar med mitt barn, gå på bio, dejta min man minst en dag i veckan, fota massvis, redigera, jobba, dra igång ett eget projekt, plugga på heltid, ha snyggt och städat hemma, ta hand om mitt yttre och gå på massa behandlingar, resa närhelst jag ville, träffa min vänner och finnas där för dem alltid. Allt detta skulle jag hinna med och få det att funka utan att stressa, kompromissa eller välja bort något. Med den tid som ges mig.
Jag kunde sluta störa mig på småsaker.
Jag önskar att inte allt kändes så mediokert och varken kul eller trist. Bara grått.
Jag vill orka så mycket mer.¨
Jag hade ett stort hus, massor av snygga nya kläder, en ny dator och massa andra jävla saaaaaaaakeeeeeer.
Jag kunde sluta vara så krullig. Vara rak, genomtänkt, färdig och säker.
Såna dagar finns ju. Lite särskit många sådana när man piskar sin hjärnas belöningscentrum med att undvika punkt ett och punkt två samtidigt.
Det ger sig snart, då ska jag plåga er med mer hurtfriska visdomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar