rätt lätt

Här ligger jag i soffan och fäller några tårar. Av glädje, av kärlek.
Jag har just sett en vacker film, om kärlek och mod.
Min älskade är inte här och jag längtar efter honom.

En vän till mig skrev en kommentar på facebook idag som gjorde mig så glad. Hon skrev att det syntes som jag äntligen har hittat hem i kärlek. Rätt.

Det är lite lustigt. Det, att när man hittar rätt så syns det. Det märks. Inte bara för en själv, utan också för alla andra. Jag och min man har varit tillsammans en relativt kort tid. Ändå har jag aldrig, i något tidigare förhållande, fått höra så många gånger av så många olika personer att vi två är så rätt för varandra. Vi får till och med höra det av främlingar på stan. En av dem bloggade jag om här.

För mig själv märks det varje dag, i lättheten i vårt gemensamma liv. Men också därför att när jag är med honom så tystnar alla mina frågor. Det finns bara svar. Så har det varit från första början. Det är lätt att börja ställa frågor när det blir tyst. Okynnesfrågor. Att börja leta saker som inte finns, saker som kan gå på tok. Jag har lärt mig att låta bli med det. För det är ganska skönt, att för en gångs skull, vila i tystnad och visshet.

"Om det är rätt så är det lätt", sa en klok kvinna till mig en gång. Då gällde det en helt annan sak. Men det är också lätt att applicera det på kärleken. Som ju, i alla fall i min värld, är det bästa man kan göra att finna rätt i.